Sinkadusmåndag, nummer 4 (februari 1986)

Så var det måndag, och det innebär som ni läsare borde känna till, att det har blivit dags för Sinkadusmåndag. Offret för dagens inlägg är Sinkadus nummer 4, vilket också passande nog är det fjärde i en serie av recensioner av Sinkadus. Detta var faktiskt det första numret av tidningen jag köpte back-in-the-days, och inhandlades på självaste Tradition i samband med att jag behagade besöka huvudstaden under sportlovet eller påsklovet. Oavsett vilket av dessa lov det nu var, så har jag glömt bort hur det kom sig att jag fick för mig att investera delar av min månadspeng på denna tidning (som jag faktiskt inte har något minne av att ha sett i Gävle förrän detta nummer). Varför jag köpte tidningen i Gävle, är också oklart. Kanske översköljdes jag av någon form av köptvång, vilket inte var helt ovanligt, när jag vandrade in genom dörren på Tradition. Något som jag fortfarande drabbas av, speciellt när jag kliver in genom dörren till en viss bokhandel i Gamla stan.

Sinkadusmåndag, Sinkadus Nummer 3

Den uppgivne läsaren: ”Attans, så var det måndag igen…vänta det innebär ju att det är Sinkadusmåndag! Jippie!”

Så kanske det inte riktigt går till, men låt få leva i den illusionen i alla fall. Hur som helst, dagens inlägg är det tredje inlägget i denna serie, och vad passar då bättre än att recensera Sinkadus nummer 3. Den här synkroniseringen av antalet inlägg i serien och vilket nummer av Sinkadus jag recensera fascinerar mig, undra hur det går till?
Skämt och sido, även detta var ett nummer som tyvärr gick mig helt förbi back-in-the-days. Huruvida det berodde på att jag gick runt med skygglappar på den lokala leksaksbutiken, eller att de aldrig riktigt letade sig upp norr om Dalälven, låter jag vara osagt. Lutar dock lite åt det förstnämnda, men man vet aldrig. Hur som helst, tidningen ramlade in i samlingen vid ett senare tillfälle, men var redan då i rätt taskigt skick, och det har tyvärr inte blivit bättre. Någon gång när ekonomin tillåter, så kanske man får möjlighet att ersätta den med ett exemplar i bättre skick. Men nu var det inte skicket på mitt exemplar vi skulle prata om, utan tidningen i största allmänhet, och vad som döljs bakom omslaget till Sinkadus nummer 3, vars pris nu höjts från 15 kronor till 20 kronor.

Mutant 2, Världsboken (del 2)

Det var med en viss känsla av besvikelse som jag lade ifrån mig Regelboken, vilken inte alls levt upp till mina förväntningar och minnen av den. Istället vändes nu mina blickar mot Världsboken, det andra häftet som följer med i Mutant 2. Precis som titeln antyder, så ligger fokus i Världsboken på den kampanjvärld som Mutant utspelas i, och vilken introducerades i grundreglerna och introduktionsäventyret Uppdrag i Mos Mosel. Detta var den första riktiga kampanjvärld som Äventyrsspel konstruerat, och vilken snabbt vidareutvecklades i äventyr som Järnringen, Nekropolis och Bris Brygga. För medan Ereb Altor, den kampanjvärld som Äventyrsspel lanserat i Sinkadus Nr 3 och som fortfarande befann sig i ett mycket skissartat stadie vid den här tiden, så var Mutantskandinavien fullt utvecklad redan från start så att säga. Tillsammans med mina spelare, hade vi inte bara utforskat Pyrisamfundet och bekämpat de Grå Männen i Ulvriket, vi hade även besökt några av de Förbjudna Zonerna i nuvarande norra Tyskland.

Mutant 2, Regelboken

”Då blev det en stor jordbävning, och solen blev svart som en sorgedräkt, och månen blev helt och hållet såsom blod, och himmelens stjärnor föll ned på jorden, som när ett fikonträd fäller sina omogna frukter när det skakas av en stark vind. Och himlen vek undan, som när en bokrulle rullas ihop, och alla berg och öar flyttades bort från sina platser. Jordens konungar, stormän och krigsherrar och de rika och de mäktiga, ja alla, både trälar och fria dolde sig i hålor och bland klipporna. De sade till bergen:
»Fall över oss och dölj oss.»”
UPPENBARELSEBOKEN 6:12-16

Apokalypsens fyra ryttare red över världen. Deras riddjurs järnskodda hovar krossade den stolta civilisationen som den övermodiga människan hade skapat och lämnade blott ruiner efter sig. Ur det Stora Krigets aska reste sig långsamt en ny värld. Svunnen var människans ensamma herrevälde över Tellus. Nu stod mängder av muterade varelser redo att kämpa med henne om makten över världen.

Välkommen till Mutant 2 och en framtid där det otroliga väntar varthelst du beger dig.
Mutant 2 är en expansion till Mutant. Spelet består av ett regelhäfte, ett häfte om Mutant-världen, en fyrfärgskarta över Skandinavien år 2563 (år 108 i Pyrissamfundet), ett introduktionsäventyr och en tjugosidig tärning.
Regelhäftet innehåller bl a ca 40 nya färdigheter (t ex för hur man hanterar en del högteknologisk utrustning), ca 10 nya mutationer, ett detaljerat stridssystem med träffytor för de flesta varelser och flera nya vapen, kampanjregler och flera utrustningslistor.
Världshäftet innehåller bl a en genomgång av Mutant-epokens historia (2100-2700 e Kr), en översikt över länderna kring Österhavet år 108, beskrivningar av tre säregna kulturer (däribland de paranoida muterade rubbit-kaninerna), femton muterade monster och nya högteknologiska fynd.
I introduktionskapitlet Mutantkosackerna, sänds spelarna av Trauffat över Österhavet till Balticum, där de konfronteras med dessa mäktiga motståndare från den ryska stäppen.

Svavelvinter, Ereb Altor vol. II (Konfluxsviten del 1) (tredje delen av recensionen)

Så har vi då kommit till den tredje delen av min recension av Svavelvinter, den kultförklarade första delen till vad som skulle förvandlas till en svit av äventyr och vilka avslutades med äventyret ”Den femte konfluxen”. Men så långt har vi inte kommit, utan vi är fortfarande kvar på Marjura och det äventyr som Äventyrsspel gav ut 1987. I denna tredje del, tänkte jag kortfattat ta en titt på de fyra deläventyr som utgör Svavelvinter, och även sammanfatta mina intryck av detta klassiska äventyr.
Som jag redan tidigare påpekat, så behöver inte äventyren spelas i den ordning de presenteras, utan de kan avverkas i enlighet med Spelledarens intentioner för kampanjen. För enkelhetens skull, så kommer jag dock att beta av äventyren i den ordning som de presenteras i det som kallas för ”Äventyrshäftet”. Som vanligt finns risken för spoilers, men eftersom jag utgår från att de flesta av er läsare, på något sätt är rätt införstådda i handlingen, genom att antingen ha spelat äventyret, och/eller läst boken, så förmodar jag att det inte finns . Nog om detta, nu är det dags att lämna ”tryggheten” i Arhem, och bege sig ut på äventyr.

Omslagen till Mutant

Mutant

För ett tag sedan tog jag en närmare titt på omslagen till Sagan om Ringen – Rollspelet, och idag är tanken att ta en närmare titt på de omslag som prydde framsidorna till rollspelet Mutant. Detta klassiska svenska rollspel, skrivet av Michael Petersén och Gunilla Jonsson, har sedan det gavs ut av Äventyrsspel 1984, kommit ut i flera olika varianter. I dagens inlägg, kommer jag dock endast titta på de omslag som gavs ut till den första versionen från 1984, vilket innebär att omslagen till de övriga versionerna, får vänta. Precis som i fallet med det tidigare inlägget om omslagen till Sagan om Ringen – Rollspelet, så bygger betygssättningen på främst vilken Mutantstämning som förmedlas och kopplingen till äventyret, men baseras även på dess layout, och artistiska grunder. Betygen ges enligt en femgradig betygsskala, där fem rubbitar är det högsta betyget, och en rubbit det lägsta.
Låt oss därför börja…

Bris Brygga (Den Grå Döden, del 2)

JAKTEN FORTSÄTTER

Ni har med nöd och näppe överlevt en brutal konfrontation med mystiska fiender bland Nekropolis ruiner. Ni har utdelat ett svårt slag mot de dolska krafter som ligger bakom Ulvrikets militära erövringar, men ännu är inte kampen vunnen. många gåtor återstår att lösa.

Vem är Rutger?
Var finns han?
Och vad innebär DAGEN?

Jagade av skoningslösa agenter för Ulvrikets armé och era mystiska fiender måste ni finna gåtornas lösning och stoppa den Grå Döden innan det är försent, både för er själva och för de fria staterna i Skandinavien.

BRIS BRYGGA är den avslutande delen i äventyrsserien Den Grå Döden. Den kan spelas separat från del 1, Nekropolis.

Nekropolis (Den Grå Döden – del 1)

Bakgrund:
Under senaste etiden har den lilla dikaturen Ulvriket, som ligger sydväst om Pyrisamfundet, angripit och besegrat flera av sina fredliga grannländer på frihetens slätter. stridsförmågan hos Ulvrikets arme långt bättre än vad våra tidigare underrättelsebedömningar har givit vid handen, och vi fruktar att denna stat i framtiden kan utgöra ett hot mot Pyrisamfundet.

Uppdrag:
Ni ska bege er till Ulvrikets huvudstad NEKROPOLIS och söka svar på följande frågor:

1. Varför har armén stridsduglighet ökat så drastiskt och överraskande?
2. Vilka maktgrupper ligger bakom landets expansionistiska politik?
3. Är Pyrisamfundet på något sätt hotat?

Ert uppdrag är hemligt och av sådan natur att Pyrisamfundet inte kan hjälpa eller bistå er på något sätt innanför Ulvrikets gräns.

Traffaut
Kn, IUB